Text

Nyutkommet: ”3-BODA:r vid GÄLLINGSJÖARNA”, spiralskrift (se nedan).

Sidor och innehåll :

1…………………………………………………………..........……….presentation av innehållet

2……………………………………………………........….…vad döljer sig bakom ”Triologin”?

3…………………………………………………...….....….…..….bondfångaren ”Lasse-Maja”!

4……………………………………………....………...…..kustbåtande folk vid Spannarboda

5…………………………………………………………............…………………..”talrika gravfält”!

6.........................................................................jordkullen vid Grönbo

7................................................................................svedjebränning

8.....................................................................tyska munkar kom först

9.............................................................................inbjuden pedagog

10....................................................................flickskola inrättad 1632

11......................................................sätesgårdar med medeltida rötter

12........................................................................tjärdalar uppkommer

13....................................................................sjösystemets djupkarta

14....................................................................hängbron vid Vågaräng

15.........................................................................medeltida bakgrund

16..............................................................................fellingsbrokarta

17................ .....................................................årtal med Höchasta

18.......................................................................korgflätning i det fria

19...........................................................................årtal med Hökista

20....................................................................bultlåset till >>selet>>

21......................................................................riksbyggaren anländer

22.............................................................hammarsmedjan vid Stensta

23............................................................................utbredande bygd

24...........................................................................1539 års jordebok

25..........................................................................förläningssystemet

26...............................................................................fler förläningar

27..........................................Bäck och Hökasta till Lennart Torstensson

28.................................................”Västgötaryttaren blev fältmarskalk”

29.....................................................lod och kanoner till 30-åriga kriget

30.........................................................................altarskåp förs hem!

31...........................................fält-överbefälhavaren i det ”Stora kriget”

32.............................................................fler Torstensson på Hökasta

33..........................................................Karl XI:s ”hemliga” älgkavalleri

34....................................................................mer pedagogik till länet

35....................................................................varva teori och praktik

36...................................................pedagoger i Fellingsbro fr.o.m. 1608

37.............................................................så och sätta, mala och baka

38............................................................................1731 om Hökasta

39.................................................................................bara Hökasta

40........................................................................några tidsdokument

41..................................................................................mer Hökasta

42...................................................................mekanisk grind i patent

43..........................................................................ägare till Korrwijka

44.......................................................................kolkörning till hyttan

45.......................................................................koltillgången minskar

46.................................................................................kolet tillbaka

47........................................................................sänkes Sverkestaån

48....................................................sänkes Finnåkerssjön och Väringen

49..............................................dödsstöten för vattenburna transporter

50...........................................järnvägen blir dödsstöten för forbönderna

51...........................................................Sid- och innehållsförteckning

Utblickar mot den järnhistoriska tiden här,- i HYTT-NYTT

1.........................................omslag med mulltimmerhytta och hyttplatser

2..........................................................................innehållsförteckning

3.............................................Wedevågs första hytta, nära Nybergstorp

4..................................planskiss med bäckfåra och fångdamm för vattnet

5................................ytterligare två hyttplatser inne i själva bruksorten?

6.................................teknisk ordbeskrivning av masugn-mulltimmerhytta

7...............forts. från sidan 6 samt beskrivning av själva masugnsprocessen

8............................................................vi tar en titt på osmundsmidet

9-10............................träkol och kolning samt kolardikt av Dan Andersson

11............................................................forts. från sidan 9 om kolning

12..............................................................vattenhjul och stånggångar

13-14......beskrivning av gruvspel o gruvlave,blåsbälgar i bilder och med text

15..................................................................hyttlag och masmästare

16.....................................jordskorpans 6% järn beskrivs med kemitermer

17.........................järnet som grundämne, dess förekomst och egenskaper

18.............................................smedernas skrå från 1479 i huvudstaden

19-20........vallonsmidet i Uppland + vallonernas ättlingar ännu vårt samhälle

21.......................................................stångjärnssmide och fallhammare

22......................................................30 vattenhjul vid två 5-metersfall

23.........................................................hammarsmedens arbetsmetoder

24.....................................................................forkörningens metoder

25......................................Kofverbodas Medletida Hytta, omnämnd 1383

26..............................................sjön gav namnet Wedwåg ¤ Skogsviken

27.....................................................hyttsmältare vid härdar och bälgar

28.......................................................historiken kring Koverboda Hytta

29.......Bo Jonsson(Grip)skänker Bohrs o Koverboda hyttor till Vadstena 1383

30......Vadstena kloster,Birgitta,kung Magnus och drottning Blanka av Namur

31.............................................................Bergslagsjärnets storhetstid

32..............................................stångjärnet hög-kastades vid HÖKASTA

33.............................................kungsvägen mot utskeppningen i Arboga

34....................äldsta redskapsfynden är 6.000 år gamla (Ör. Länsmuseum)

35........................................skaparna av Wedevågs Hytta på 1500-talet

36...................................i hammarsmedjan 1556 behövde härden träkolet

37-38...........................................................arbetsställningar i smedjan

39..........1700-talets tyskar skapade Wedevåg-Kvarnbackas järnmanufaktur

40..............133 träkolsmasugnar producerade 500.000 ton tackjärn år 1900

41...............................Wedevågs sädeskvarn vid västra fallet: 1796-1895

42.........................1890-års karta modifierad till Rönnows historiebok 1944

43......................................................västra infarten till bruket år 1843

44-45........när skogen tog slut drevs bakugnar och tegelverk med bränntorv

46.....................................Rya-Båår och Wedevåg på sockenkartan 1862

47...........................................................3-BODA:s Torv- och nävertak

48-50......Högstaboda,Fryggesboda och Gällingsjötorp på sockenkartan 1862

51.......Åfallets markfördelning på sockenkartan 1862 samt boende tom 1962

52.......................Erik Andersson, Åfallet, får lagfarten den 30 januari 1855

53.................................................Högstabodas markfördelning år 2.000

Förebilder till sockendräkten Fellingsbro o fäbokullor i närområdet

1-2......................................................omslag och innehållsförteckning

3...........................................................................prästfru i dödsdans

4-5......................................1793-års sockendräkt – Näsby fick ”dispans”

6.......................................................................Gustav III visar vägen

7........................................... ....1778-års svenska mansdräkt (mönster)

8............................................................................sömerskor i arbete

9.................................................................1630-års dräktinventering

10...................................................renässans för Vasatidens dräktideal

11..........................................................1778-års nationella mansdräkt

12.....................................................1778-års nationella kvinnliga dräkt

13.........................................................1903-års svenska nationaldräkt

14.........................................................sverigedräkten även hos hovet

15.........................................västerfernebos kvinnodräkt från 1600-talet

16...........................................fellingsbros mansdräkt fick medeltida snitt

17..........................................................våra sista tvättäkta fäbokullor

18..........................................................1840-talets valljäntor berättar

19..........................................................herdarna var i 30-40-årsåldern

20...................................................................skälla efter vallbumässa

21........................................................vallstaven skulle va en rönnpåk

22.......................vallkullan bar kunt, smörask, bockhorn och eldhandvapen

23.................................lurär för björnär och vargär (av envirke och rönn)

24..................................................kullorna Ulla, Lina och Maria berättar

25............................................................vallbarnen fick getter och får

26...................................band tvagur, vispur och kvastur av björkkvistur

27.................i vallen lästes kakesen å bibliska, utantill, -från pärm till pärm

28.......................................vallade från tiende åre bortåt en sexti kritter

29...........................................................locklåt från Laxåsen, 1820-tal

30.................................................................vallåt till ”Gulina – gulina”

31..............................................”Kling, klang sa skälla långt nol i fjälla”

32..............................................for illa i vallskogen – barfota å skinnlösa

33................................................................”Böl en ko – lulla i hornet”

34...................................................................vallåt från Ljusnarsberg

35............................................................kullkon var hornlös – muuuuu

36.................................................gettera va lika sluga som vallungarna

37.....................................................”I våras mä herrera i hagen . . . ”

38.................................................”tölv rövare, tölv svärd bära de. . . ”

39....................................................................far han for te kulla goa

40......................................................................vallgången te skogen

41...................................................................nödrop från Abborrtjärn

42........................................................”stintan mjölkar till trallen . . . ”

43..........................................”kossorna råmar och tjuren den gnyr . . . ”

44.................................................. – Mot gryningen och den nya dagen

45..................................................................”Vallhornen har tystnat”

46............................................trollkarlen Norén gjorde slut på vilddjuren

47.............................................................”tuggkåda rann ur granarna”

48..........................................................böter 1723 om pojke gick i vall

49-51.....trollen i bergamorasen,försommarglädje att göra vispar o tallbössan

Placeringen av våra närmaste hyttor och masugnar
Av Hans S Eriksson

1..........................................................................omslag-introduktion

2..........................................................................innehållsförteckning

3..................................................................................områdeskarta

4 - 8.......................................................Dalkarshyttan, övre och nedre

9-12.......................................................................................Björka

12-14......................... .....................................................Björkhyttan

15......................................................Masugnar och masugnsprocessen

16..................................................................................Björnhammar

17-18................................................................................Västra Bor

19-21.................................................................................Östra Bor

22-25.......................................................................................Väng

26..................................................Järnframställningsprocesserna (kort)

27-30....................................................................Rya, Ryda eller Ryia

31-36..................................................................................Vedevåg

37-38....................................påstådda gruvhål invid Wedevågs 1:a hytta

39-41............................................planskiss över hyttan vid Nybergstorp

42-44...............................................................................Kvarnbacka

45-51................................................................................Koverboda

52...............................Högstaboda var fäbo till Hökasta i Fellingsbro norra

53.............................Bergsmanstorpet Åfallets belägenhet på nutida karta

Åfallets Bergsman år 1856; - Erik Andersson, var min farfars far.

Vintervägar över sjö och land genom Linde bergslag

Detta är ATLAS Nr.2 över järnhanteringen inom området; inne-hållande även beskrivning om malmens och manufakturens transporter sommartid, över sjö och land. - Krog i var 7:e gård!

Vi möter hantverket inom Smide, Garvning, Repslagare, Timmermän Väverska, Träsnidare, Båtbyggare, Folkdansare och Vapensmeder. –

Är det pilgrimsvägen genom vår bergslag som Olaus Magnus ger sig till tolk för med den inprickade leden på 1539:års karta? –

Koverboda och Båårs (läs Vängs) hyttor ägdes före 1383 av Bo Jonsson-GRIP. De skänktes till byggandet av Heliga Birgittas klosterkyrka i Vadstena, enligt ett brev daterat och skrivet i Arboga

Koverbodas bergsmän grundar senare Wedevågs hytta. –

De första invandrarna till Skandinavien, sedan inlandsisen smält undan, var Hamburgskulturens folk som helt enkelt följde de norrut vandrande renarna. Där renarna förekom, fanns kött att äta, hudar bereddes till kläder, plädar och kåtväggar. -Norrifrån kom ett annat folk, -vilka möttes!

Ett prov på deras vardag målas upp med några finska träsnitt.

Aktuella tidsepoker för Linde bergslags hyttområden, åldersbest-ämda hyttor i Linde bergslag, hammarområden i Linde bergslag, åldersbestämda hammarområden i Linde bergslag, gruvområden och stenbrott i Linde bergslag, äldre by- och sockengränser i Linde socken, lämningar av bergshistoriskt intresse i Linde bergslag och samtida by- och gårdstomter i Linde bergslag samt by- och gårds-tomter med belägg från 1538 eller tidigare. - Efter Sanna Landeholm.

Med diligens från Örebro till Arboga, båt till Stockholm

1...............................................landsvägsresan över Käglan mot Arboga

2..........................................................................Innehållsförteckning

3..............................................................Inledning av Hans S Eriksson

4-19........................Conny Hjalmarsson om ”Arbogas sista vagntillverkare”

20-22.........................utskeppningshamn för järnprodukter ut mot Mälaren

23..............................turlista 1857 från Arboga mot Strengnäs-Stockholm

24-25......................................oxdrift – hit och dit – lastas på Erik Adolf

26-31..................................................för fyllda segel ut på bråddjupen

32-34.....................................................flytetyget flöt bara inte längre

35-39.....................................................storstadens fram- och baksida

40..................................minutjakt för att hinna med båten i fjärran hamn

41-43.........Ramsbergs byxlöse Äfwentyrare traskar söderut mot Wadköping

44-50.........fångtransport till Marstrands Fästning–broder tar farväl i Arboga

51-53......längs vägarna rådde ”Medeltidens mörker” in mot 1800-talets mitt

54........................................................................Innehållsförteckning

Grottor i Örebro län och deras nu avlägsna innevånare.

En sammanställning av befintligt material och om finska ”Varggrottan”.

Först, ett:-.............................................................................omslag

1..........................................................................innehållsförteckning

2.................................................................SNABBFAKTA – en översikt

3............................................................ÖREBRO LÄN av Sören Larsson

4 - 20.........................................beskrivning av länets upptäckta grottor

20..............................................................tips om grottor i Örebro län

21........................................................................bild på grottforskare

22-26..................................................................kartor över 5 grottor

27.......................-”bland gruvors mångfald döljer sig en och annan grotta”

28.......................................................................grottkarta över länet

29.......................................GROTTBLANKETT för registrering av nya fynd

30-31...................grottmannen Carl Anders Lindsten har ”72 unika grottor”

32.......................................................................Skärmarboda stignät

33...............................................................mindre män i större hålrum

34............................................................................Lilla Mons stignät

35...............................................................................flera Grottmän

36.....................................................Grottfolket levde runt hela Europa

37-38......................................................Grottfolk i Kilsbergens hålrum?

39-48........................................VARGGROTTAN i södra Finland, olika fynd

49-52........................................................vi uppmanas: UPP och LETA!

53........................................................................innehållsförteckning

Var Grimsöfolket underlydande Grönbos befallningshavare?

1-2............................................omslag-introduktion-innehållsförteckning

3-4...........................................................................Fellingsbro i NEC

5...................................................Mälarens kustlinje för 6.000 år sedan

6.........................kustlinjen söderut mot Vedevåg för omkr. 4.000 år sedan

7...........................bosättningar vid Skogsviken omkr. 2.000 år före Kristus

8.................................................................lokalisering av Österängen

9....................................................................järnålderns mötesplatser

10...................................................................hednaårets höjdpunkter

11.........................................................frökullen eggar till eld och dans

12....................................................hunnerna anlägger befästningsverk

13.............................................återvändande väringar kristnar med våld

14................................................................slaver med timmerkonsten

15................................munken David av England till Västmanland-Dalarna

16...........................................................Gällingsjöns stränder befolkas

17....................................................David torkar vantarna på solstrålar

18................................................Koverbodas järn pråmskeppas söderut

19.................................................höggravskulturen anländer till Grönbo

20.......................Sverkestaån fick namn efter tre sveakungar (1100-talet)

21............................................................beklädnad för 3.000 år sedan

22......................................tonvis av myrmalm fortfarande kvar i området

23..................................................kanske kung gråkappas föregångare?

24.........sköts kungen/stormannen under älgjakten och begravdes i Grönbo?

25.............................................................bodde Järunder vid Braxnäs?

26.............................- nu åter till fortsättningen av Axel Garfve (tolkning)

27...........................engelska och tyska katoliker tränger undan hednatron

28......................................................................svedjeröken ligger tät

29...............................................geografisk tillhörighet under medeltiden

30..............................................Linde bergslag tillhörde Arbogadistriktet

31.................................................Linde bergslag h a d e tillhört Närke

32............................................................gränser medför ett närmande

33...............................................dryckes-LAG, tak-LAG och andra –LAG

34-35..........................bodarnas folk flyttar in – nybyggarna blir bergsmän

36.............................................................myrmalm och transportleder

37...................................................................järn i långskepp österut

38..........................................................exportjärnet åter som finsmide

39..............................................många forbönder skötte landtransporter

40.......................................................................”till kungs” om vägar

41......................................................................plåtskodda träpråmar

42...........................................................................hyttor i vårbäckar

43.........................................Bors hytta vid Spettbäcken från Wängssjön

44.........................................................forkarlarna kastade järnet i hög

45...............................................vägar och broar inleder Stormaktstiden

46.........................................................................”vägarna de skrida”

47...........................................forkarlar och horkånor trängs på krogarna

48................................................................Hö-Kover-Frygg af Tri-Jon

49.....................................................................vallonsmeden på plats

Aktuellt
Affären i Vedevåg invigd den 2 juli 2010 Projektet med en ny affär i Vedevåg fick sin styrfart när medlemmar ur Byalaget deltog i en studieresa arrangerad av Länsbygderådet i T-län sommaren 2009. Riksorganisation för landets byalag är Hela Sverige ska leva, vars medlem Vedevåg varit i nu snart, femton år. ”Vedevågsversionen”, blev till den ekonomiska förening, som fordrades för att rent tekniskt kunna genomföra projektet. Vid Lindes-bergs Kommunfullmäktiges beslut i juni månad, om att ge kommunal borgen om 500.000 kr., behövdes två röstomgångar för att kommunstyrelsens förslag skulle gå igenom om borgen. Helt eniga om detta var den politiska alliansen och dess opposition. Lokalen blev ursprungligen på 1950-talet, starten får KONSUM -butiken, som växt ur sin belägenhet vid det senare Bageriet. Kommunalt Bibliotek fanns där i en följd av år och i andra ändan av fastigheten var ”Zetterlunds Tobak & Tidningar” etablerade. I affärslängans mittre sektioner fanns inrymt: ”Annas Café”, ”Wentzels Friser- salong”, Damfrisering, ”Smegretas Garn & Textil”, Fru Melbergs ”Fina fisken”, ”Sparbanken” och SAP:s partilokal (Ej samtidigt!). Innan affärernas tillkomst i Vedevåg, förekom tillståndsgiven försäljning på Torget, ovanför Brandstationen, på torsdagar och sön- dagar. På 1700-talets glansår förekom 5 olika krogar i Vedevåg.
Wedevågs TEATER, 6 – 7 februari 2010 - Avslutad utställning. V I N T E R S P Å R,-G I C K S O M EN D A N S ! Basutställning: LINDE FOTOKLUBB:s 5 Bildmontrar. DESSUTOM: Rese-Centrum VEDEVÅG, Vattenvägen mot Frövifors. Bygdeforskning kring Wedevåg, Qwarnbacka, Stensta. Gun-Britt Lindbergs ordlek med fotomotiv från Gården. Hembygdsdräkt i vardande. Sex realistiska förslag visas. Bejublade Mä Handklaver Och Klarinett . . .Ska Dä Va! - avslutade andra årets Vinterspår i Wedevågs TEATER Påpassliga bilder är tagna av Kerstin Gustavson. ”Mä handklaver å klarinett,…...ska dä va´”! Underhållarna Åke & Tore bälgar upp med blås och klang i klarinetten! UTSTÄLLARE : BANAN Borlänge-Frövi får tågstopp, 6 x 110 meters perrong i Vedevåg. BILDER av lokalt medverkande, -från kamera som från pensel och staffli. BOENDE I GAMLA HUS, -ny upplaga efter PRO:s upptryckning till 1999. BOJAR till säkerhet på kanotleden i Arbogaån från Vedevåg till Frövifors. BYARNA i vår omgivning med postadress VEDEVÅG, - bosättnings-ex. BYGDEDRÄKT i förnyelse, 6 olika förslag från textilkonstnärinna visas. BYGDEFORSKNING kring Wedevåg-Kvarnbacka o systerbruket Stensta BUNDSFÖRVANT till utställningen är Arbetarnas Bildningsförbund med Byalaget som lokal arrangör(medlem av ”Hela Sverige ska leva”). VINTERSPÅR är ett arrangemang av Kulturförvaltningen i LINDESBERG och arrangerades 2010 för andra gången i ordningen på flertalet orter i L.K.
*Wedevågssjön – Vågaren – Högstabodasjön - Frövifors!* Prova Hans Erikssons idé, härnedan, så bevaras den historiska båtleden! Alltsedan 1982, med några års mellanrum, har vattenleden som mäter 7 km, varit utmärkt med någon form av bojar. Dokumentation gjordes 1990 av Edward Matz när han publicerade en utförlig artikel ”Järnets väg” i årsboken Arboga Minne. Adoptera ett GRUND? Vill ni vara med och säkra båtleden i Ditt närområde? Åtagandet innebär att ni får en flaggboj som på försommaren (efter vårfloden) läggs ut på DITT grund och frampå hösten tas upp för vinterförvaring. - Enkelt och smärtfritt! Härmed uppnås det vi alla strävat efter som färdas på sjösystemet: > Ett säkrare farvatten, där vi själva, våra barn och barnbarn inte behöver oroa sig om att köra på en grundsten < Blir Du med, levereras flaggbojen inför båtsäsongen 2010 –GRATIS! Din anmälan skrivs på en lapp, som Du kan lägga i lådan: Emanuelsväg 23, 711 72 Vedevåg eller ring på 265 33 eller 0705-478846.
Utställningar om Wedevåg, på 2000-talet Avslutade: -Wedevågs lavettbeslag på NORA MUSEUM i Gyttorp, sommaren, 2003 -Wedevågs lavettbeslag på Tekniska Förvaltningen, Lindesbergs Kommun, 2004 -Wedevågs lavettbeslag på Frövifors Pappersbruks Museum, 2004 -Vedevågs Piloter och Flygplansbesättningar under 1900-talet. -Täby flygplats, Flygdagarna o Motorflyget 100 år,2003 I samarbete med -Flyghistoriska föreningens utställning vid hangaren -på Studieförbundet Vuxenskolan, Lindesberg, 2004 -05 -på Örebro läns ABF i Lindesberg, gamla BP -huset, 2006 -Vedevågs Folkparks- och Folkets Hus utställning. Länsmuséet Örebro 2004 -05 -Wedevåg Färgs betydelse som leverantör av Spännlack till Arméns 1:a flygplan -Täby flygplats under Flygdagarna och Motorflyget 100 år, 2003 i samarbete med -Flyghistoriska Föreningen, samt hos Frövifors Pappersbruks Museum 2004 -06. Pågående: Planerade: -Wedevåg-Kvarnbacka-Stensta, leverantör av metaller, halv- och helfabrikat till Kronans artillerier. - Början av 1600-talet,- landets främsta tillverkare av ankare! -Första rörplåtarna till vapenfaktorierna i Arboga och Örebro tar sin början 1566. -”Vid Wards gevärsfaktori i Wedevåg tillverkades år 1729, pistol-,musköt-och lobösspipor”. Ward med assistent var inbjudna från det mångkunniga England. -Vedevågs förhistoriska fynd (en historisk kartbok över Vedevåg kommer 2008-09) I en utställning med bronsålders”gubbar” åskådliggörs perioden 1500-500 f.Kr. -Stenåldersyxor från 4000-2000 år före Kristus är inlämnade på Vedevågs skola. Enligt uppgift, -överlämnade, -registrerade, -dokumenterade och -förvarade på Örebro läns Museum, men överförda till LänsArvet:s arkiv, vid det befästa I - 3. Konstant: (i Vedevåg – Industriminnen och Hästdragna redskap) -På Internet <<vedevag.se>> Länsmuséets glasplåtar med porträtt och gruppbilder från Vedevåg åren 1909-1939 (cirka), Artur Karlsson på scenen och privat Bosse Fallströms cabarégäng 1956, maskeradbal i Teatern 1961 och från dans med Club Wedevåg 1962, därtill opublicerade artiklar om och kring Vedevag.se!