Fil. Dr. Sixten Rönnow 1944 i Wedevågs Bruks HISTORIA:
 

"Hur såg det ut vid Wedevågs bruk för 500 år sedan? Med all säkerhet låg hyttan med tillhörande osmundssmedja och bergsmansgårdar på fastlandssidan intill den västra åarmen ovanför det nuvarande manufak-turverket, men några lämningar av den gamla hyttan har där icke hittats, (undertecknad fann sommaren 2005 1 st. järnslagg ovanför fångdammen för vatten-hjulen vid västra åarmen och samtidigt 2 st. järnslagg nedanför fångdammen vid den västra åarmen) trots att den fanns kvar på platsen till rivningen 1644. Möjli-gen kan en hytta ha legat vid >>hyttgärdet>> omkring 50 m sydost om manufakturverket, där förr ett numera sedan omkring 1900 försvunnet vattendrag, en bäck, rann fram tvärs genom nuvarande Kvarnbackaön. Enligt en annan möjlighet,framkastad av dr Nils Tidmark vid hans snabbinventering av lämningar av den gamla järnhanteringen i Linde socken (1939, i Vitterhetsakademins arkiv), skulle platsen för Wedevågs hytta kunna ha varit vid Hyttbäcken cirka 1.500 m nordväst om Wedevågs bruk, där landsvägen till Lindesberg korsar den numera 1 - 1,5 m breda bäcken (marken här äges av Henning Olsson, Nybergstorp). Vid en upp-rensning 1926 av bäcken påträffades stenblock, som tydligen hört till en damm med omkring 50 m i diameter och 2 m djup samt givande hyttan ett vattenfall på minst 2,5 m:s höjd.
 

Om hyttans utseende ha vi här ovan talat; bälgverket drevs troligen red-an på 1400-talet (varför inte 1300-talet?) av ett vattenhjul i forsen. Järnpro-duktionen torde ha varit 5 à 6 utslag per dygn; för var gång blev det en järnklump på omkring ett lispunds vikt (7 à 8 kg.). Dessa smältor färskad-es därpå i smedjan till smidbart järn och klövs till osmundar, som packa-des i små runda fat. Smidesmästaren kallades >>mästerman>>. Hyttan ägdes av ett hyttelag med ett mindre, jämnt antal bergsmän, som i tur och ordning brukade hyttan var sin dag genom lottning, och som var och en hade sitt legofolk till hyttarbetare, dels ordinarie  >>täktekarlar>>, dels vid brådskande tillfällen även >>löskerfolk>>, lösdrivare, skyddade av bergens asylrätt. Att det blev god kvalitet på järnet kontrollerade konung-ens bergsfogde i Lindesberg, och det fordrade också de tyska uppköpare och agenter, som för de lübeckska handelshusens räkning bereste berg-slagen, granskade och inköpte järn till Tyskland. Att bergsmännen här uppe utförde en banbrytande gärning av märklig art under hård kamp mot den karga naturen, bör av oss tacksamt erkännas. De levde så gott som i vildmarken, avstängda från människors umgänge."

 2005-08-23 Hans S Eriksson ,som underlag till rapporten om Wedevågs Gjuteri
 

"Wedevågs hemman, liksom hyttan omtalad i skrift för första gången 1538, tillhörde 1539 de två skattebönderna och bergsmännen Anders Nilsson Skräddare och Lasse Persson, som vardera ägde 3 hektar jord där. Dessa två män voro de ledande i Wedevågs hyttelag. Detta lag be-stod av åtta bergsmän,utom de två nämnda av Hans Olsson, Jon Nilsson i Högstaboda, Per Nilsson, Nils i Kåverboda, Jon Jönsson i Fryggesboda och Jon Eriksson. (Tre Jon af Hö Kåver Frygg) I tiondeskatt för sitt hyttebruk erlade var och en av dessa åtta bergsmän per år till kronan 1/2 hundrat osmundjärn, d.v.s. 60 osmundar eller 1/10 fat,tillsammans för hela hyttan 480 osmundar eller 4/5 fat osmundjärn. Hyttans årstillverkning kan upp-skattas till 15.000 osmundar."         WBH sidan 20.
 

"År 1611 meddelar fogden Michel Hindricksson (Henriksson) uppgift på hammarsmeden Peder Claesson Hammarsmeds tillverkningar, tillsamm-ans 135 skepp.på ett år: stål, rörplåtar, spikjärn, hillebardjärn och stång-järn samt manufakturvaror som saxar, sticklar, städ och hammare, för vil-ket han i lön skulle erhålla 698 daler 1 mark, d.v.s. omkring 5 daler per skepp.smitt järn. Han fick kontant 33 daler och in natura: 36 tunnor spannmål, 4 lisp.smör, 8 lisp.fläsk, en tunna av varje sill, strömming och salt, 2 lisp.torrfisk samt stångjärn, loppjärn, tackjärn och 236 stigar kol. Hans ekonomiska ställning var god. Han innehade som eget hemman Rya gård (då kallad Rydia) ovanför Wedevåg, vilken gård han som dess första kände ägare skötte med två drängars hjälp. Senare köptes samma gård av Christopher Andersson Geijer (1630-tal)."             WBH sidan 35.

"År 1619 omtalas en leverans från Kvarnbacka bestående av 161 skepp.

stångjärn, 16 skepp.bultjärn, 16 stycken järnpannor eller kittlar samt 60 st. järngrytor, vardera på mellan 4 - 8 kannors rymd. De sista posterna av grytor och kittlar förutsätta ju förekomsten av en masugn med >>gryt-stöp>> av tackjärnet. Vid Kvarnbacka fanns i 1630-talets början en mas-ugn, enligt Harmens´ uppgift, anlagd av Louis De Geer. Grytgjuteriet på 1610-talet bör ha ägt rum antingen i Wedevågs gamla hytta eller i någon av de kringliggande hyttorna."(ex.Västra Bor, Väng o Kåverboda)WBH sidan 35.

"Genom två vattenrännor delades verkstadsområdet fram till 1940 i två delar. Dammen reglerades av dammluckor vid landsvägsbron ovanför smedjan. Här hade på 1600-och 1700-talen den gamla bruksgatan dragit fram, ja, här var brukets hjärtpunkt sedan medeltiden, då bergsmanshytt-an låg strax intill åkanten."(märk slaggfynden2005 i närområdet) WBH sidan 292.
 

2005-08-23 Hans S Eriksson    Angående hyttor, masugnar och stöperier i Wedevåg.
 

"Hans Ehrenpreus dy låter,1723 i sin andra tryckta wedevågsskrift, oss få vetskap om de olika bruksverkstäderna: 7 à 8 knipphammare, klingbruk, handsmedjor, filkamrar, slip- och polerhus, gjuthus - detta är någonting nytt - svarvkammare, två stångjärnshammare och våningshus för hant-verkarna. Bland de senare funnos nu åtta smedmästare, införskrivna från England, Frankrike och Tyskland."                   WBH sidan 107.

"Carl von Linné avrapporterar efter sitt besök den 7 aug. 1746, -följande :

>>Wedevåg var en stor by av järnmanufakturverk, mycket väl inrättad. Husen voro mest korsvärke och de mesta arbetare svenske. Här sågo vi:

metallgjutarverkstaden, svarvareverkstaden,av trä och metall, knippham-mare för yxor och liar, saxsmedjan för saxar, knivar och klingor, stång-järnshammare, spiksmedjan och söljesmedjan.>>"              WBH sidan 168.

". . . . på vinden fanns en modellkammare.  (1796 trol. trämodeller till gjuteriet)

Widholms blåsmaskin levererade bläster till verkstadens tio ugnar med fyra ässjor i var ugn, alltså till 40 ässjor, med 70 filbänkar och 150 skruv-stycken, allt i ett stort rum med 38 fönsterlufter, något som på denna tid särskilt omtalas. Intill storverkstaden uppfördes ett kolhus av resvirke med en rymd av omkring 1.200 stigar kol."                            WBH sidan 211.

"Bland nya verkbyggnader 1796 må nämnas en knivsmedja, och en lås- och filsmedja, ett förtenningsverk och en blästerugn för gjutgods med två små masugnspipor för gjutning av pjäser upp till 5 skepp:s vikt; den sist-nämnda skulle tillvarata det s.k. stampjärnet, som fanns i masugnsslagg-en och som tidigare icke rätt kommit till användning.En nyhet var att man

på 1790-talet övergick till att begagna stenkol som brännmaterial för fin-smidet; därav åtgick omkring 1.000 tunnor per år."              WBH sidan 211.

Wedevågs Kraftstation

Kvarnbackafallets kraftanläggningar fördelas i tre steg:
 

1.)     1917 uppförs en provisorisk kraftverksbyggnas vid Östra Fallets högra strand (från landsvägsbron räknat).

2.)     1918 förekommer ”det ännu befintliga kraftverket” på den gamla sågens plats på västra stranden.

3.)     1920 är ledningar färdigdragna till den nu nybyggda Kraftstationen som uppförts av tegel på den västra sidan av Kvarnbackafallet.
 

Den första arbetsstyrkan vid Kraftverksbygget i Wedevåg som bestod av Syndikalister, strejkade för högre löner! Bruket löste frågan genom att köpa hela denna fackförening och helt enklet upplösa den. Under de friare former som arbetet sedan fortskrted fanns motivering att bilda en lokal Fackförening för vedevågs arbetare. Så 1920 bildades Svenska Metallindustriarbetarförbundets avdelning i Vedevåg.

Wedevågs lavetter till lands och sjöss fyller 300 år -(ett stål som höll).
 

Smedjorna i Stensta, Kvarnbacka och Wedevåg var på 1700-talet samproducenter av metalldelen till de i övrigt träbaserade fält- och fartygslavetter som vår krigsmakt förfogade över. Ur järnmalmen smält råvara vid de lokala masugnarna formade skickliga smeder från Europas många länder lavettbeslagen till kanonvagnar för ett kompetent svenskt försvar!
 

De ryska angreppen på Sverige var många under detta århundrade, här ett bekämpande kustartilleri.

Lavettutställning med Wedevågs förtecken förekommer på våningsplan två i Tekniska Kvarn´ nära Karlslunds Herrgård på väster i Örebro sedan 2005. Många före-kommande slag av lavetter förevisas och ett stort intresse har lindesbergs-smeden Sune Perssons alster uppvisat, - med 1680-tals-”stuk”.
Guldsmedshyttans gjutkonst av kanonrör uppmärksammas genom dess tillverkning åren 1560-1603 Museet hålls öppet dagligen, 10.00-16.00 och är pedagogiskt upplagt för besökande skolklasser.

Wedevågs Sågverk i drift under:-fyra århundraden

1676 omtalas i skrift Wedevågs första Sågverk. Belägen på Norra Ön omnämns samtidigt ”En annan Sågkvarn”.

-          men det var inte bara sågklingor som klingade i Wedevåg vid den här tidpunkten! Rikets rustmästare vid Stocckholms slott David Kohl uppmärksammade att Kvarnbackas tillverkning av Klingor hade tre gånger högre kvalitet än vad Wira bruk i Uppland kunde prestera (ansågs ledande).
 

1676 tillverkar Olaus Salanus (svåger till Kohl) 400 stukatklingor till gardet (stukat=en trekantig stötvärja). Kohl uppvisar en ny modell för pikenerarevärja. Året innan levererades 6000 Klingor!
 

1796 förstörde vårfloden den gamla Sågen vid Kvarnbackafallet dvs det Östra fallet.Raskt uppfördes på samma plats en ny såg!
 

1800 I den nya sågen, uppförd av Åkerrén (ritade även det moderna tegelbruket på Norra Ön), kunde EN man utföra 8 mans arbete.Sågklingan skar med lätthet 25 alnar långt timmer virke och stockarna drogs automatiskt in dit. Sågklingan bestod av en rund ståltrissa ”skuren som såg på kanten, går med avpassad hastighet och skär sönder plank och bräder till ribbor eller läkter lika fort. Denna maskin förvånade vår snälla bäljmakare Widholm i livstiden och kom honom på tanken att verkställa sågverk för timmer på samma sätt” –citat av Åkerrén!
 

1796 På motsatta sidan av Kvarnbackafallet fanns en kvarn. Tydligen förstördes även den av den kraftiga vårfloden. På dess plats byggdes ett stort nytt Tegelbruk efter Åkerréns ritningar, i drift från 1796. Därintill uppfördes även en kalkugn med tillhörande vattenpump och inrättningar till syrkalksberedning vid kalkbränneriet.Tegelverket beskrivs av vetenskapsakademin
 

1918 uppfördes en ny Såg nära stickspåret, där björkvirket avlastades. -Denna såg hade ramsåg, cirkelsåg, kapsåg o hyvel
 

Uppgifter direkt ur S.Rönnovs:  ”Wedevågs Bruks Historia”,  utkommen år 1944