Invandrare

Wedevåg-Kvarnbackas inskrivna tyska smeder dokumenterade inom Wedevågs Bruksförsamling.
 

Efterforskningen finns på CD-skiva, producerad av Gunilla Didriksson.

Många invandrade från Schmalkalden reg.Türingewald.

Presenterade  med  namn, yrken  och  årtal: 1642-1809.

 

Försök till rekonstruktion av Vedevågs Bruksförsamling

 

 

                    

                                     

                                             Staden Schmalkaldens VAPEN i region Türingewald.

 

Schmalkaldens minnesmärke över det medeltida hant-verkssmidet och dess smeder,  är Masugnen och Hyttan.

Idag inryms där ett museum som på ett pedagogiskt sätt visar järnets smide i ett historiskt perspektiv.

 

 

Avskrift jan. 2009 i samband med ett brevsvar från Peter Handy ang. Anfrage 2003 :

Schmalkalder Schmiedehandwerker im 18. Jahrhundert.

 


 

 

Wedevåg - Kvarnbacka,  bruksförsamling,  mantalslängd  1615 – 1698: Johan Hybbirrt 1642
   
Äffårtt Wernotz  1642  
Johan Linz  1653  
Daniel Zeirl ? Zarl  1654  
Erik Prÿs  1661  
Christoffer Wass  1661  
Mickel Spätt  1663  
Hans Hilperts  1673  
Jochum  1685  
Anders Rÿhl  1685  
Renholt Hilpert  1685  
Prytzen (Preuz)  1685  
Johan Hilpert  1685  
Hans Preutz, rådman  1690  
Elias Hilphert  1692  
Anders Swartz  1692  
   
16 tyska namn, flertalet borde ha varit smeder eller yrken med anknytning;-1642-1692.
   
Lars Harmens´ förteckning av arbetskraft från Schmalkalden……….1727:
   
Caspar Johan Fuchs ringsmed  
Kaufmann ringsmed  
Hinrich Stöhr ciselör  
Kleinsteuber låssmed  
Zierfelder låssmed  
Thon låssmed  
Opp låssmed  
Taubert låssmed  
Zentner låssmed  
Hentz låssmed  
Widzel (Michels) låssmed  
Tauchel låssmed  
G.S. Vitzthum spiksmed  
J.C. Lindauer tråddragare  
Clemens knivsmed  
Jacob Heyn stålsmed  
Eckhoff  med gesäll (nedan) sporrsmed  
J. Hermann gesäll  
Ulrich Möller slipare  
Malsch smed  
Mölleremelt smed  
Bischhoff smed  
   
22 yrkesmän detta år till Wedevåg. Alla verksamma i ”Schmalkalden”,WB.
   
Tyvärr saknas uppgifter från tidigare refererade förteckningar, åren: 1699 - 1752!
 

 

Lars Harméns förteckning i Wedevågs Bruks Historia……….1736:
Anders Zoth   1736
Jacob Eisengräber   1736
Conrad Phatt   1736
Johan Busch  1736
J.F. Echard   1736
A.L. Torward   1736
Chr. Ungebrecht  1736
G.F. Mentzner   1736
J. Römeld   1736
S. Rahm  1736
J.G. Sanner  1736
Hilphert stålsmed
Joachim Schmidt bagare
Johan Scheide guldsmedsgesäll
 
14 tyska namn,flertalet borde ha varit smeder eller yrken med anknytning.
 
Samuel Schröder – Schröderstiernas mästerförteckning….1753:
Petter Gropp mäster
Jacob Gropp mäster
Alexander Casimir mäster
Petter Cane mäster
Baltzar Bischhoph mäster
Johan Bischhoph mäster
Johan Adam Thon mäster
Casper Johan Möller mäster
Hilronymus Möller mäster
Georg Möller mäster
Casper Mathias Möller mäster
Martin Janner mäster
Thomas Jerlin mäster
Johan Busch mäster
Anders Litzberg (värj- och florettslipare) mäster
Valentin Haar mäster
Johan Lindauer mäster
Christian Schwentzner mäster
 
18 mästare detta år till Vedevåg.Alla verksamma i ”Schmalkalden”
 
Wedevåg-Kvarnbacka, bruksförsamling, mantalslängd 1685-1724:
Joachim Jerck (Gierck), rymt 1685
Casper Cane, klingsmed, rymt 1722
Petter Cane, slipare, rymt 1722
Christian Weidlich, slipare, slog ner förman 1724
Hindric, mästare på rakknivar, skars till döds av en gesäll 1724
 
5 verksamma tyskar som ”bemärkt sig” med anteckning i mantalslängden.
 
Anders Zoth   1736
Jacob Eisengräber   1736
Conrad Phatt   1736
Johan Busch  1736
J.F. Echard   1736
A.L. Torward   1736
Chr. Ungebrecht  1736
G.F. Mentzner   1736
J. Römeld   1736
S. Rahm  1736
J.G. Sanner  1736
Hilphert stålsmed
Joachim Schmidt bagare
Johan Scheide guldsmedsgesäll
 
14 tyska namn,flertalet borde ha varit smeder eller yrken med anknytning.
 
Samuel Schröder – Schröderstiernas mästerförteckning….1753:
 
Petter Gropp mäster
Jacob Gropp mäster
Alexander Casimir mäster
Petter Cane mäster
Baltzar Bischhoph mäster
Johan Bischhoph mäster
Johan Adam Thon mäster
Casper Johan Möller mäster
Hilronymus Möller mäster
Georg Möller mäster
Casper Mathias Möller mäster
Martin Janner mäster
Thomas Jerlin mäster
Johan Busch mäster
Anders Litzberg (värj- och florettslipare) mäster
Valentin Haar mäster
Johan Lindauer mäster
Christian Schwentzner mäster
 
18 mästare detta år till Vedevåg.Alla verksamma i ”Schmalkalden”
 
Wedevåg-Kvarnbacka, bruksförsamling, mantalslängd 1685-1724:
 
Joachim Jerck (Gierck), rymt 1685
Casper Cane, klingsmed, rymt 1722
Petter Cane, slipare, rymt 1722
Christian Weidlich, slipare, slog ner förman 1724
Hindric, mästare på rakknivar, skars till döds av en gesäll 1724
 
5 verksamma tyskar som ”bemärkt sig” med anteckning i mantalslängden.
 

 

Wedevåg–Kvarnbacka,bruksförsamling,mantalslängd 1735-     :  
 
Chr. Brückhard 1753
Per Fr. Lindenbaum 1755
Karl Hans Crom 1764
Johan Martin Keppel, tullskrivare 1774
Anders Lustig,stämpelmästare 1746
Jacob Muhr 1749
Thomas Jerlin, guldsmed 1735
Olof Heidman 1765
Lorentz Larsson Linck 1735
 
9 tyska namn där flera yrkesområden är representerade fram t.o.m. 1774  
 
Wedevåg-Kvarnbacka,bruksförsamling,mantalslängd1764-1768  
 
Jan Hultman, gälbgjutmästare 1761
Martin Sanner, mästersven från Schmalkalden 1732
Jan Bischoff, mäster 1732
Balzar Bischoph 1734
Johan Valentin Heer, mäster 1753
Anders Gropp, knippsmeds gesell 1732
Karl Büsch, mäster 1745
Anders Cane 1759
Johan Fredrik Sventzner, mäster 1758
Petter Qwarfort, mäster 1763
Johan Gropp, knivsmeds mäster 1760
Georg Pråhl, snickar mäster 1763
Hans Ulric Casimir, instrumentmakare 1764
Casper Sanner, mäster 1764
Johan Spetz, från Finland 1764
Karl Hilpers, mäster(stamfader till Hedemora fr. Schmalkalden 1600-talet)  
Olof Klingeus, mäster, född i Wismar, enligt annan uppgift, år-1700  
Karl Lybeck, mästersven 1762
Jacob Gropp, mäster 1764
Hans Georgien Scheler, linvävare 1714
 
Wedevåg-Kvarnbacka,bruksförsamling,mantalslängd1769-1772  
 
Johan Benzelberg, nålmakare 1768
Abraham Bomarck, mäster 1755
 
Wedevåg-Kvarnbacka,bruksförsamling,mantalslängd1773-1776  
 
Albrekt Råbock 1774
Can Georg Bischoff, mäster, född 1725 i Tyskland, skriven under perioden.  
 
24 yrkesmän skrivna här under angiven tid, under tyska namn.  
 
Avskriften ur ovan angivna handlingar har utförts av Lindes Släktforskare.  

 


Wedevåg-Kvarnbacka,bruksförsamling,nattvardslängd1719-36:  
Jean Ehrenprentz, välborne överdirektören-1724 1724
Kajsa Lindroth, hustru  
Niclas Ehrenprentz  
  1724
Erik Wartz 1724
Gustav Warg 1724
Anders Warg, under Wedevågs Bruk 1724
Mårten Warg, gevaldinger 1724
 
Casper Cane, bajonettsmedmäster 1724
Johan Junge, född 1677 ?
Jöns Brusk 1724
 
Reinhold Hilpert, född 1655-(stamfader som kom från Schmalkalden)  
Daniel Falck, bajonettsmed mäster ?
Bengt Andersson Frygg, mäster, född 1677 och vigd 1716
Johan Friskop, mäster, bort 1722
 
Johan Wardz, mäster 1722
Michel Stöör, mäster 1722
Anders Wetterflod 1724
 
Mårten Triwaldt, Herr direktör 1724
Dan Menlöös 1724
Cornelius Johansson Seman, slipare 1724
Lars Trång 1730
 
Jöns Brusk, hammarsmed mäster 1719
Jacob Wäst, lagman 1728
Casper Foux, mäster 1729
 
Cornelius Burg, bokhållare 1730
Paul Schlorf, skrivare 1730
Philip Pultzar, bruksgevadigör 1732
Johan Barck  
  1735
Thomas Jerlin, guldsmed 1736
Lars Larsson Kohl-1736 1731
Claes Andersson Zander, född 1679  
  1731
Abraham Lybäck-1731 1731
Petter Spetz, smed, född 1684 1731
Petter Andersson Lÿbäck, stålbrännare 1731
 
 
33 personer med tyska namn, som  t o g  nattvarden i kapellet!  

 
Wedevåg-Kvarnbacka,bruksförsamling, ej nattvard,1731-1739 :
 
Christian Fredrik Swentzner mäster
Johan Kleinsteuber mäster
David Opp mäster
Johan Burckhard  
 
Johan Casper Hentzel smides mäster
John Georg Zander sylsmed mäster
Adam Lorentz Torward  
 
John Busch mäster
Johan Conrad Lindauer tråddragar mäster
Christiern Eijkhoff spadsmed mäster
Johan Adam Thon mäster
 
Johan Niclas Methfesell smides mäster
Christian Jacob Taubert, född 1679 mästersmed
Johan Martin Zielfelder mäster
 
Anders Lantz smidesmästare
Georg Fredric Harn smedesgesell
Jacob Ståhlstolpe  
 
Haberman-direktör,Herr  
Joachim Schmidt mäster
Carl Ein, 1736 guldsmed
Lars Kohl, 1736 mäster
 
Mårten Busch tullskrivare
Jacob Hult, 1738 gesell
Daniel Falck-klingsmed mäster mäster
 
Christian Wungericht, 1738-mäster mäster
Anders Morath gesell
Christian Tÿskoff, 1736 mäster
Johan Schinkler, 1737 skomakare
 
Johan Hammar, född 1687, 1732-39-master mäster
Jonas Kiöring, 1736  
Henrik Gilberg, 1735-byggm mäster mäster
 
Fredrik Metzner, 1738-mäster mäster
John Kleinstuber, 1736-mäster mäster
Johan Casper Müller, född 1692-mäster mäster
Anders Wessman, 1735 gesell
 
32 personer med tyska namn,  som  E j   t o g  nattvarden här !

 
Wedevåg-Kvarnbacka,bruksförsamling, ej nattvard,1717-1738 :
 
Simon Ram mäster
Hans Metfesfell mäster
Johan Casper Hentz mäster
 
Johan Georg Clement mäster
Johan Conrad Pahn  
Christian Wungericht mäster
Georg Malcher  
 
Casper Wungericht smed
Johan Rümmel, född 1678 mäster
John Scheler  
Casper Tönnes  
 
Erick Wartz  
Anders Warg  
Paul Schlorf  
Mårten Warg  
 
Jacob Gregerbaum, 1717 mäster
John Gregerbaum, 1717 mäster
Anders Morath, född 1666 gesell
Johan Lagerberg, 1730 rustmästare
 
Johan Andersson Messing  
Sebastian Haller, 1734 vapensmed
Johan Hammar, 1734 mäster
Haberman, 1732 direktör
 
Karl Adof Eek svarv mäster
Joacim Schmidt, 1734 mäster
Lars Kohl, 1736 mäster
Olof Kohl, 1736  
 
Mårten Busch, 1736 tullskriavre
Casper Cane, 1736 mäster
Jonas Kiöring, 1736  
 
Johan Lovad, 1738  
Simon Ram mäster
Georg Malcher, 1735  
Casper Tönnes, 1735  
 
 
 
34 personer med tyska namn,  som  E j   t o g  nattvarden här !

 
Wedevåg-Kvarnbacka, bruksförsamling, vigda årtal 1763-1788:
 
Reinhold Hilpert, lärling 1780
Anders Gropp, gesell 1763
Johan Gropp, knipsmed mäster 1760
 
Anders Hammar, gesell 1775
Hans Toll, mäster, från Eskilstuna 1784
Petter Jansson Messing 1765
Johan Örn, mäster 1788
 
 
Wedevåg-Kvarnbacka, bruksförsamling, vigda årtal, 1786-1795
 
Karl Ackerman, gesell 1795
Petter Lindströmmer, låssmeds mäster från Eskilstuna  
Geirg Prål, snickar mäster 1763
Johan Prål, mäster 1789
 
Johan Groth, mästersven 1777
Con Georg Heer, slip mäster  
Anders Ackerman, låssmed  
Johannes Sanner, knivslipare från Hammarby 1795
 
Anders Svan, mäster 1773
Petter Ungert, mäster, uppsyningsman 1780
Abraham Bomark, mäster 1755
Johannes David Bonmark 1779
 
Petter Qwarfort, saxsmed mäster 1763
Olof Qwarfort 1786
Jonas Jönsson Ljung, mjölnare från Filipstad 1769
Karl Pihlblad, mjölnare 1792
 
Petter Fredric Casimir 1787
Johan Ramstedt, bruksskräddare 1786
John Erik Vungerecht, låssmed, Carl Gustavs stad, Eskilstuna 1795
Hans Ulric Casimir, instrument mäster 1774
 
Anders Hult, gesell 1774
Anders Brahs, hammarsmed 1791
Anders Hammar, mäster 1753
Anders Hammar, gesell 1775
  1760
Karl Ramstedt 1774
Karl Hilpert, stålsmed 1765
Petter Johan Messing 1765
Karl Forsbom, stålbrännare, född i Eskilstuna 1755 1788
 
28 personer, med i grunden tyska namn med årtal för giftemål.

 
Wedevåg-Kvarnbacka, bruksförsamling, vigda årtal 1796-1805:  
 
Aron Holtz, gese 1796
Alexander Jansson Fantenberg, gesell 1798
Johan Prål, mäster 1789
 
Erik Johan Lind, gesell 1798
Sven Timell, mäster, född 1768  
Karl Lorentz Jerneld, mäster 1768
 
Johan Vilhelm Scholtz / Sjutz, filhuggare, född 1756  
Adolf Hallin, stålarbetare 1796
Erik Sanner, lärling, född 1778  
 
Anders Ackerman, låssmed, född 1765  
Karl Ackerman, gesell 1795
Johan Ramstedt, tråddragare 1762
 
Anders Starck, gesell  
Erik Vallentin Heer, gesell, född 1774  
Karl Lohman, gesell, född 1774  
 
Karl Brevitz, gesell från Jäders bruk, Arboga  
Adolf von Asperen, mässingsslagare, född 1750  
Petter Bomark, instrumentsmed 1790
 
Petter Fredrik Casimir, instrumentsmed, född 1759  
Hans Ulric Casimir, instrumentmakare 1774
Karl Abraham Stolpe, spadsmed 1798
 
Johan Erik Hult, gesell, född 1775  
Anders Brahs, hammarsmed 1791
Karl Wessman, tegelslagare 1797
 
Litsberg, bokhållare, född 1769  
Per König, auditör  
 
Gustav Adolf Wall,bokhållare,född 1784 fr.Arvika 1807 (På grund av järn).
Karl Hilpert, stålsmed 1774
Nils Hilpert, tullskrivare-död 1809  
 
29 personer, med i grunden tyska namn med årtal för giftemål.  

 

 

 

Wedevåg/Kvarnbackas förhållande till den stolta

Stålmästarfamiljen HILPHERT
av Hans S Eriksson
 

från Schmalkalden i Türingerwald. - Till svensk fördel för Gustav Vasas söner, Gustav II Adolf, hans dotter Kristina, Karl X Gustav, de båda karolinerkungarna, Karl XI och Karl XII, Fredrik I:e (själv från Türinger-wald), Adolf Fredrik, Gustav III:e, Gustav IV Adolf, Karl XIII och fram till Karl XIV Johan! ”Först på plan” är den senare ”urfadern” till familjen :

Reinhold Hilphert, född 1563 i Tyskland, död 1660 i Davidshyttan.
Ytterligare två från familjen skall födas i Schmalkalden, nämligen :

Hans Hilphert, född 1612 och död i Wedevåg/Kvarnbacka 1687,
Johan Hilphert, född 1614 och död i Wedevåg/Kvarnbacka, år:-?.

Följande familjemedlemmar ur Stålmästarfamiljen HILPHERT, både föds och dör i Wedevåg/Kvarnbacka de närmaste 150 åren!

Elias Hilphert, framlever 50 år på karolinertiden, 1645-1695.
Reinhold Hilphert, hinner uppleva Fredrik I:e, 1655-1731.

Resten av HILPHERT-familjen dokumenterar sig som Stålsmedmästare :

Johan Hilphert, föds till världen i Wedevåg/Kvarnbacka året 1683,
Isac Hilphert, lever samtidigt med landsmannen Fredrik I,1711-1762,
Karl Hilphert, föds även han i Wedevåg/Kvarnbacka, året 1728,
Karl Hilphert,dä,framlever under Adolf Fredrik och Gustav III,fr.1745,
Reinhold Hilphert, föds och verkar i Wedevåg/Kvarnbacka, fr.1751.

Undantaget ”i mängden” blir den siste i långa raden Schmalkaldare :

Nils Hilphert,som är Tullskrivare vid Kvarnbackatullen,avlider 1809.
(årtalet överenstämmer med svenska kriget mot Ryssland,- om Finland)

 

Härefter följer faktablad om Fam. Hilphert med c:a 70 sidor.

Vi får även ta del av Brukspatron Hans Ehrenpreus priskurant från 1724,

som förevisar merparten av produkter, tillverkade av  alla  tyska smeder!

 


Släkten  HILPHERT  omskrivs i Wedevågs Bruks Historia 1944:
 

I samband med att rustmästaren vid kongliga rustkammaren på slottet i Stockholm blir inspektor över rikets vapentillverkning, blir David Kohl arrendator till Kvarnbacka och Wira bruk (de ledande klingbruken på 1670-talet). Ståltillverkning omnämnes för första gången 1564 från Kvarnbacka, men förekommer i Lindesbergs bergslag redan på 1520-talet. Genom de la Gardies införskrivning av stålsmeder, ombesörjer Kohl att Hans Hilphert erbjuds ett bergshemman av K. Maj:t, till uppmuntran åt den åldrige smeden och hans många söner, också  d e framstående stålsmeder vid Kvarnbacka. De omtalas flera gånger i brukets 1700-talshistoria. Vid Kvarnbacka tillverkar Kohl tusentals värjor.
 

Den förnämste stålsmeden i början av 1700-talet var den ofta omtalade Reinhold Hilphert (omkring 1650-omkring 1735), som hade en rad söner, vilka fortsatte att göra hans namn känt på Wedevåg under 1700-talet. Stålsmederna betalades med pengar och varor, klingsmederna avlönades i kontanter efter färdigställandet av 100 klingor. Varje klingsmed måste förfärdiga minst 800 klingor per år. Alla klingorna stämplades med mästaremärket och bokstaven W, brukets varumärke. Smedsmästarna togo all materiel på räkning med bruket och höllo sig själva och sina gesäller med mat, dricka, värme och dylikt. Förutom betalning i kontanter, infördes från omkring 1730 egna papperspolletter.
 

Den efter Sven Rinman skickligaste kännaren av svenska bergsbruket på denna tid var förste direktören över finsmidet från 1753, Samuel Schröder, adlad Schröderstierna. Han låter meddela att: De finare wedevågssmedjorna redan i början av 1750-talet övergått till att använda stenkol som bränsle. En garvstålssmedja med tvenne härdar och tvenne knipphamrar för en hjulstock förestås av tvenne stålsmedermästare Johan och Isac Hilphert med tvenne gossar. Här tillverkas av tackjärn åtskilliga stålsorter såsom kling-, fjäder-, backstoffs-, butshers- och streyermarkerstål. I anseende till dessa tvenne stålsmeders skicklighet har herr krigskommissarien Halenius anhållit för dem om läropremier.
 

I garvstålssmedjan arbetade bröderna Johan och Isak Hilphert, som hållit sin konst hemlig, men som genom penninganslag från Manufakturkontoret lovat upplära två svenska lärlingar. De tillhörde en känd bergslagssläkt av tyskt ursprung och voro besläktade med stålsmederna Hilphert i Nyköping och med Västeråssläkten Hülphers. Som vi redan vet härstammar släkten från medeltida Schmalkalden.

 

Hans S Eriksson


Hur den Thüringske landlorden Friedrich I, senare Konung Frederik I av
Sverige, påverkar Hans Ehrenpreus d.y. af Wedevåg att införskriva
hantverkskunniga smeder från Schmalkalden, Tyskland till tjänst.
 

               
Fredrik I,  landgreve  från
Türingewald,svensk kung.
 

Schmalkalden anses vara Türingewalds järn-
manufakturs ”vagga”! På 1700-talet bidrog mer än 100 smeder från S. att Kung Fredrik i Sverige,  utnämde  Wedevåg  till  ”Landets moderverk”med c:a 300 olika föremål,1726.

Bakgrund: - Schmalkalden är känt som ett centrum av järnindustri och verktygstillverkning, ända från medeltiden och fram till idag. Därför, när den Thüringske land-lorden Friedrich I blev konung av Sverige 1720-1751, fanns ett naturligt samband till motsvarande tillverkningar i dennes nya moderland uppe i Norden.Av den anledning-en inbjöds yrkeskunniga smeder per införskrivning till Sverige och Wedevåg, som dessutom på den tiden bestod av Kvarnbacka bruks olika smedjor och Stensta bruk.

 

Redan i slutet av 1600-talet hade fader och son Hans Ehrenpreus framskjutande be-fattningar inom svensk handvapentillverkning, då båda hade titeln vapenfaktor  vid faktorierna i Arboga och Örebro. En bror till Hans Ehrenpreus d.y. var dessutom vap-enfaktor vid gevärsfaktoriet i Norrtälje, dennes arvingar faktor vid Huskvarna vapen-fabrik osv. Denne faktor i Norrtälje blev av regeringen utnämnd till överdirektör för landets samlade vapenfaktorier, redan 1715. Vapnen utgjordes av gevär och pistoler.

 

1727 - Schmalkaldensmeder i Wedevåg :

Ringsmeder…………………...........................................……….…Caspar Johan Fuchs, Kaufmann

Ciselören Hinrich Stöhr (mästare till tändpannedosor, silver- och mäss-ingsvärjor, en silversnustobaksdosa med älghornslock och –botten m.m.)

Låssmeder…..Kleinsteuber, Zierfelder, Thon, Opp, Taubert, Zentner, Hentz,  Widzel  (Michels)  och  Fouckel.

Spiksmeden……............................................…………………………………………….G.S.Vitzthum

Tråddragaren………………………........................................................…………..….J.C.Lindauer

Knivsmeden…………..................................................……………………………………….Clemens

Stålsmeden………………………………........................................................………... Jacob Heyn

Sporrsmeden……………………….............................................….Eckhoff med gesäll J.Hermann

Sliparen…………………………………............................................................……….Ulrich Möller

Smederna……………………….........................................…....Malsch, Mölleremelt och Bischhoff


1736 befanns följande tyska smeder i Wedevåg :
 

Anders Zoth, Jacob Eisengräber, Conrad Phatt, Johan Busch, J.F. Echard, A.L. Torward, Chr. Ungerbrecht, G.F. Menzner, J. Rörneld, S. Rahm och J.G. Sanner.           ur Wedevågs Bruks Historia RÖNNOW 19


 

Brukspatron Helge Norlander öppnade hemmet för de finska barnen.  

Disponentvillan Tallebo blev lagom till julen 1941 barnens nya bostad.
   

 

 

Systrarna Elisabeth och Marie-Louise Norlander blev barnsköterskor.  

Fru Elisabeth Norlander tog med sig den egna sonen till barnkollonin
   

 

 
Fröken Marie-Louise Norlander kryper glatt omkring i barnaskaran.      Den finska barnsköterskan Ethel Willberg utspisar barnen i Tallebo.   
   

  

 

Efter måltiden hjälper lilla Zirka och brodern till med disken i köket.     

Jorma ler från sängen. Penti charmar Elisabeth Norlander vid läggdags.
   

 

 
Penti önskar tanterna”God natt”! Tvillingarna Jorma och Jouko i badet
   

 

 
 
”Se upp i backen”, här kommer tvillingarna Jorma och Jouko i full fart!  

 

 


 

Finska barn, hos Norlanders på Tallebo, i december 1941

Artikel från veckotidning, avskriven i valda delar till medföljande bilder av Hans S Eriksson
 

 

Brukspatron Helge Norlander och hans fru i Vedevåg tog sig an inte mindre än 16 finska barn och husets båda döttrar blev barnens intresserade vårdarinnor. En beredskap av det rätta slaget! När beslutet att inbjuda en grupp finländska barn fattades i norlanderska familjekretsen var det husets unga döttrar, 17 respektive 19 år, som var mest glödande entusiastiska. Ingen av dem hade någon erfarenhet i barnavård, båda hade gått igenom Franska skolan och den äldsta gick på skolkökskurs, vilken hon genast avbröt för att helt ägna sig åt gästerna. Visserligen skulle dessa åtföljas av en finsk vårdarinna, men 16 barn kunde nog ge sysselsättning åt tre och flera händer.

 

Förberedelserna för invasionen måste gå med ilfart. Fru Elisabeth Norlander, som för övrigt var infödd parisiska, reste upp från Stockholm, där familjen bodde på vinterhalvåret och organiserade på en enda dag omvandlingen av villan. Man kunde ju inte placera in 16 barn mellan 2½-8 år bland alla dyrbara och bräckliga ting som rymdes i dessa rum.Det stora biljard- och sällskapsrummet på nedre botten fick bli lekrum, de härliga sittmöblerna framför den öppna spisen fick stanna kvar liksom de tyngsta möbelpjäserna och konstverken på väggarna, så det var tillräckligt med märkvärdiga ting för nykomlingarna att betrakta.

 

Innanför detta rum låg matsalen. Bordet täcktes med en vacker vaxduk och det beställdes bänkar av lagom höjd. I våningen en trappa upp ordnades sovplatser – ett antal sängar fick fru Norlander låna genom Barnens Dags försorg. Hushållerskan, den numera av alla ungarna dyrkade Tant Ebba, reste upp för att sätta det materiella maskineriet i gång. Ankomstdagen bjöd på sensationer såväl för gäster som värdinnor! Det är en otroligt besvärlig och tröttande resa från Stockholm till Vedevåg med flera tågbyten och barnen var redan förut trötta efter sin färd genom Finland och per båt till Sverige. Fru Norlander beslöt att stuva in hela sällskapet i bilar för hemfärden. Det gick åt fem bilar.

 

Vilken oförglömlig färd för de små som tryckte näsorna platta mot rutorna och ibland när bilarna stannat fick komma ut för att röra på sig i det strålande höstlandskapet – detta var i början av oktober. De rara tanterna delade ut smörgåsar och köpte en jätteflaska mjölk i en butik vid vägen. Det började bra tyckte lilla Yrjö, som otaliga gånger under resan frågat sin finska fröken om det var sanning som man sagt honom, att i Sverige kunde man få äta så mycket man ville ända tills man inte orkade mera.....

 

Vid tretiden på dagen stannade bilarna framför Tallebos trappa. Sexton par fötter tassade in i hallen och vidare över spegelblanka golv in i det stora fina rummet. Det måste ha förefallit dem som himmel de hört berättas om, eller åtminstone som presidentens Gullranda, vilket är det finaste som en finsk litet barn kan tänka sig. Någon sagobok med kungaslott och prinsessor hade nog ingen av dessa barn sett. Det första de fick göra på det nya stället var att ställa upp sig kring bordet, läsa bordsbön och bänka sig. Framför var och en stod en tallrik och ett lustigt glas på fot och där låg kniv, gaffel och sked som det blänkte om.

 

Fröknarna knöt de sötaste blåa servetter om deras halsar och lade lass med de läckraste pannkakor på tallrikarna. Tysta och storögda satte de i sig portionerna och tömde de fina mjölkglasen. Så kom någon och bytte ut deras tallrikar mot nya, det skulle bli mer mat – efterrätt! Det där med dubbla tallrikar var länge ett mysterium som föranledde upprepade frågor till den finska sköterskan. De små resandes aptit var obeskrivlig. Efter måltiden blev det massbad med damernas hjälp, skrubbning, duschning och hårtvätt följde. Alla fick varsin tandborste, kam och hårborste. Slutligen fick de skruda sig i blåa nattdräkter och krypa ner i vita mjuka sängar. När de satt där, skinande rena och strålande av belåtenhet, lär de ha erbjudit en så oemotståndlig syn att fröknarna inte kunde hålla tårarna tillbaka. Förlägna skyndade de ut ur rummet!

 

Dagen efter skickade fru Norlander efter 15 par skor, då endast ett barn hade skor på fötterna. Underkläder hade brukets damer samlat ihop i förväg och nu satte arbetsklubben i gång med att sy kostymer och klänningar. En affär i Lindesberg skickade gratis 16 par strumpor, andra gav underkläder eller lämnade varorna för inköpspris. En lärarinna i Lindesberg bildade en arbetsklubb med sina skolbarn och de förfärdigade i en otrolig fart en mängd nätta klädespersedlar åt finnbarnen. Överallt i stugor och i arbetarbostäder stickades det, syddes eller inventerades i gömmorna efter saker som de egna barnen vuxit ur. De små gästerna på Tallebo var hela bygdens stora intresse.

 

Systrarna Elisabet och Marie-Louise Norlander viker inte från den plats de av fri vilja intagit. För dem får säsongen i Stockholm bjuda på vilka nöjen den vill, de är fullt tillfreds med att vara lekledarinnor, sömmerskor, städerskor, barnsköterskor och för övrigt i mors ställe för de små karelarna. För vad skall inte detta barndomens strålande äventyr betyda för dessa barn under hela livet! Minnet av deras svenska välgörare kommer att ligga som balsam över sår som aldrig helt läkas – förlusten av far eller mor, kanske båda, minnen av ett skövlat hem, av ångest och skräck, hunger och köld. Familjen Norlanders insats är av det rätta slagets beredskap. Den som inte skyr några personliga uppoffringar för att slå en bro av kärlek, tillit och samförstånd människor emellan. (Samtida veckotidning)


Finska Barn vid Tallebo i Vedevåg

Utflykt i sommarlandet till Albert och Mary i granngårn´, bara på andra sidan järnvägen.     

Förutom barnen ses från vänster, två svenska sköterskor, värdinnan Mary, fru Norlander och den finska barnsköterskan. Saft och kakor väntar på bordet i trädgården. Året 1942

Ragna har namnsdag och barnen har här fått tillgång till saft och kakor. Snälla tant Mary har bakat, dagen till ära, sittande längst till vänster. Bredvid ser vi fru Norlander och mitt i unghögen sticker huvet upp på Marys dotter Ruth. Scenen: Banvaktsstugan vid Station
 

Den här damtrion hittar vi ute på isen, Vededvågssjön, med Tallebo i bakgrunden. Troligen efter nyår 1942 tar sig tjejerna en promenad utefter stranden, där Drottning Christina på 1650-talet lär ha planterat ett träd. Fr.v. Raijli, Ragna och Kaja.

Solen över Bergslagen har här träffat Raja och Raijli som kisar mot snöblindheten efter att i någon timma varit inne på Tallebo för den dagliga lunchen. Stora och små skidor på trappen vittnar om att även fröknarna deltar i skidspåret. Här måste de först diska av!

 

Vi skriver fortfarande 1942, efter Trettondagsafton, då granen traditionellt kastas ut ur Teatern och barnen får besök av Tomten som brukar släpa med sig en stor, stor säck! Om Lisa, Penty och Annelii fick dela, detta bruksbarnens glädjeämne, förtäljs inte.
 

På vägen ut från Tallebo möter vi Valma och Sirkka, två pojkaktiga tjejer som tar sig en tur med varsin bobb! Med ratten styr de den lilla stödskidan fram och kan själva bestämma vart de vill åka. Om nån till äventyrs skuffar på, blir äventyret ännu roligare!

Sex av sexton finska barn samlade på vårvintern 1942 utanför Albert & Marys hus i Wedevåg. Närheten till Tegelbruket (1895-1946) till höger är kanske obekant för dem?

En annan granne är Tegelmästarvillan, uppförd av lokalt producerat tegel.

Nu är vi ”utsocknes” dvs på vägen mot Bertilsbro och Blixterboda. Pirkko, Ragna och Aulis har stannat sparken nära Svängen vid Backavägen och med Åbergs dass och bostadshus till vänster. Platsen heter också Fyrkanten och till höger ser vi Knektstugan.


 

I backen ner från Tallebo, får man fart på bobben! Martti och Janko provar alla varianter, särskilt om flickorna tittar på. Att få rulla sig i snön och ”pula” de andra är toppen tycker pojkarna. Men de måste skynda sig, dagarna är korta och snart ringer det till middag. 

Snövallen utanför Banvaktsstugan, där Albert och Mary bor får duga som kälkbacke, anser Ragna och Barbro Larsson. Längre bak till vänster finns Järnvägsstation och Fernissen, dvs. dagens Wedevåg Färg. Huset till höger är ett bostadshus i två våningar.

Tallskogen susar tryggt nära Tallebo, likt den gjorde hemma i Karelen, tycks Raja ha i tankarna, där hon står på trappan till Tallebo och kramar ömt sin docka. Skillnaden är praktiskt taget obefintlig, på naturen, ända bort mot Uralbergen och även in i Sibirien.

Vedevågssjön sträcker sig kilometervis bort utanför Tallebo och nära åmynningen. Simonstorp och Vagnsbrohagen kan anas långt där borta. Raijli ler ända in i kameran!

Den iakttagande fotografen måste vara helnöjd – motivet går helt upp med sceneriet!

Martti o Reijno har varit till affären och köpt kola? Här vid Hornskroken med Kappsäcken osynligt till höger. Pojkarna har stannat till utanför smedernas Svinhus, närmast. Längre bak till höger skymtar Tupphuset, Axel Carlssons och Ladugården.

Barnfödd i Knektstugan är Brita Gustavsson-Palm, där hennes föräldrar är bosatta. Hon har här förälskat sig i Pirkko som hon försöker krama livet ur! Vi skriver januari 1942. I bakgrunden t.v. ses Svängen med Lillstugan och t.h. Fredrik Åbergs Ladugård o dass.

   

Ragna och Albert på förstukvisten till bostaden, där Mary, bak stängda dörrar förbereder en ”hemlis”! Nu tittar vårsolen fram o allt känt lugnt o tryggt hos söndagsklädd Albert.

   


 

 


vedevag.se ©